المؤلفون: Rhönnstad, Jennie, Lahrin, Olga

مصطلحات موضوعية: svensk design, nation branding, Svensk Form, nyinstitutionell teori, organisationsteori, interkulturell kommunikation

الوصف: Design is an aspect that can potentially enhance a nations brand, Swedish design is highly regarded in the rest of the world and that is something that the Swedish government happy highlights. Despite this, the government has significantly reduced the grant to Svensk Form, which is the organization with the main task to promote Swedish design internationally. This paper aims to investigate and analyze how Svensk Forms efforts to promote Swedish design internationally affects the Swedish nation brand. Furthermore, the study investigates whether there are cultural differences that affect the communication of the Swedish nation brand. The study has been carried out by applying the theories of nation branding, interculturalcommunication and neoclassical perspective to the collected empirical data which consisted of interviews, two key articles and four documents from the government. The authors of the study therefore use the method of triangulation with a deductive approach.

وصف الملف: application/pdf

URL الوصول: https://explore.openaire.eu/search/publication?articleId=dedup_wf_001::052de5e94b59fc4483db4b3203743780
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30651

المؤلفون: Adler Bojsten, Vera, Fellbom, Anna

مصطلحات موضوعية: capital, konst, Culture, Bourdieu, Vestheim, cultural policies, kulturens ekonomisering, kapital, kulturpolitik, new institutionalism, fält, field, Kultur, ekonomi, economy, nyinstitutionell teori, the economisation of culture, art

الوصف: Som en följd av att det ekonomiska och kulturella fältet förts samman i större grad, har en ekonomisk logik och terminologi gjort sitt intåg i kultursektorn. Kulturen har kommit att uppmärksammas och erkännas som en viktig ingrediens för ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling, något som påverkar vad den förväntas leda till. Kulturpolitiken har bidragit med att sprida idéer om kulturen, samt ställa högre krav på kulturfältet vad gäller mätning, styrning och redovisning. Att kulturen ekonomiserats och behövt anpassa sig till en managementdiskurs blir allt tydligare. Frågan är hur dessa idéer kommit att påverka kulturbidragsorganisationer i deras syn på kultur, då dessa har en nyckelroll i att bestämma vilken typ av kultur som skapas. Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring vad den ökade ekonomiseringen kan ha haft för inverkan på kulturen, närmare bestämt vad kulturen förväntas leda till för att få bidrag. Detta undersöktes genom en flerfallsstudie av två kulturbidrags-organisationer: Kulturbryggan och Postkodlotteriets kulturstiftelse, samt genom kompletterande röster från kulturutövare. Studien visar att inga av samtliga respondenter anser att kulturen bör förväntas leda till ekonomisk tillväxt. Däremot behöver den visa på ett ekonomiskt värde för att kunna legitimeras. I studien går det även att utläsa ökade ekonomiska krav på mätbarhet, redovisning och utvärdering samt ett användande av ett ekonomiskt språkbruk bland respondenterna. Den ökade ekonomiseringen har även medfört ett större administrativt arbete för kulturorganisationer och kulturutövare, vilket påverkar arbetet med kärnverksamheten.

وصف الملف: application/pdf

URL الوصول: https://explore.openaire.eu/search/publication?articleId=dedup_wf_001::70fc18a434add27485c6e0fc16da8df4
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30484

المؤلفون: Thurfjell, Lovisa, Willborg Jonsson, Lovisa

مصطلحات موضوعية: Botkyrka kommun, Regional utveckling, Nyinstitutionell teori, New Public Management, Samverkan, Konstens autonomi, Kulturpolitik, Upplevelsesatsning, Kultur som tillväxtfaktor, Progressive Public Administration, Diskurs, Den nya ekonomin

الوصف: Denna undersökning syftar till att kartlägga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den påverkar det konstnärliga innehållet hos kulturverksamheterna som är verksamma inom kommunen. Detta är en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign där primärdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som på något sätt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjänstemän och verksamhetschefer på kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, Mångkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som använts verkar med bakgrund till de reformativa förändringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, där kultur och ekonomi närmar sig varandra allt mer. Utifrån institutionaliserade idéer skapas en växelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser. Val av analysverktyg syftar till att försöka förstå hur dessa institutionaliserade idéer skapar en social praktik och hur detta definieras av en uppfattad verklighet. Botkyrka är en kommun som bedriver mycket kulturverksamhet och tycker detta är viktigt. Kulturverksamheter har länge funnits inom kommunens gränser och 2002 togs ett formellt politiskt beslut; att satsa på kultur och upplevelser. Denna satsning syftade till att ändra den rådande negativa mediala bild som Botkyrka kommun hade internt och externt samt att ta vara på den kreativitet och kraft som fanns hos medborgarna. Satsningen upplevs ha resulterat i en positiv förändring i den interna och den externa bilden av kommunen iallafall inom vissa kretsar. Kultursatsningen påverkar inte den konstnärliga autonomin enligt informanterna på kulturverksamheterna med undantag från att de ibland måste prioritera vissa projekt för att få finansiering. Samtliga informanter tycks ha en förståelse och medvetenhet för diskurserna inom kommunfältet samt kulturfältet. Detta leder till en förtroende som kan ses som en avgörande faktor att detta samarbete ska fungera. Hos informanterna tycks inte den klassiska motsättningen mellan kultur och ekonomi råda. Medborgarundersökningar tyder på att förankringen och deltagandet hos medborgarna inte ärfullt lika framgångsrik. Detta ser kommunen som sin största utmaning just nu och arbetar för att förändra detta.

وصف الملف: application/pdf

URL الوصول: https://explore.openaire.eu/search/publication?articleId=dedup_wf_001::e183776de5b04e2957570919a20db8d2
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19490

المؤلفون: Kayani, Anam, Celis, Sonja

مصطلحات موضوعية: Kvalitetsregister, Nyinstitutionell teori, Kvalitetsstyrning, New Public Management, Kvalitet, Sjukvård

الوصف: Med denna uppsats har vi kartlagt de administrativa reformerna som styr Sveriges sjukvård idag. Dessa reformer bygger på idéer hämtade från New Public Management och Total Quality Management. Vidare har dessa institutionaliserats i enlighet med den nyinstitutionella teorin som beskriver hur dessa reformer har kommit till samt hur och varför de har uppnått legitimitet inom sjukvården. I praktiken har kvalitetsstyrningen tagit sig i uttryck i form av kvalitetsregister som utgör ett styrinstrument. Detta är en kvalitativ studie som utgår ifrån att detta styrningssätt har en rad konsekvenser på läkarprofessionen. Med hjälp av vår insamlade primär- och sekundärdata har vi kartlagt och analyserat effekterna av den nya styrmekanismen i avseende på kvaliteten inom vården. Utgångspunkten i arbetet ligger i att kvalitet är ett oklart koncept som dessutom är svår att mäta. Den medicinska praktiken brottas med denna problematik på vardagsbasis och riskerar att bli omdefinierad på grund av resultatfokusering. Detta utgör en irreversibel förändring som kräver mer uppmärksamhet och åtgärder för att värna om den omätbara kvaliteten inom sjukvården.

وصف الملف: application/pdf

URL الوصول: https://explore.openaire.eu/search/publication?articleId=dedup_wf_001::bb16f725b74af05bfda8a8722686eb79
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19903

المؤلفون: Henschen, Elin, Ihd, Alexandra

مصطلحات موضوعية: sociologi, nyinstitutionell teori, CSR, frivillighet, legitimitet

الوصف: Syftet med denna studie är att analysera frivilligheten med Corporate Social Responsibility, CSR, en trend kring samhällsansvar som organisationer idag väljer att implementera. CSR är uppbyggt kring frivilliga riktlinjer, standarder och regler vilka kan antas och modifieras av organisationerna. Denna studie ämnar ifrågasätta frivilligheten kring dessa frivilliga riktlinjer, standarder och regler. Studien är en kvalitativ textanalysstudie där avsikten har varit att synliggöra mekanismer som påverkar organisationers frivillighet i CSR-arbetet. Uppsatsen bygger på en analys av tre offentliga organisationers hållbarhetsredovisningar. Den teoretiska utgångspunkten har grundats i nyinstitutionell teori och CSR-litteratur. Studiens slutsats visar att det finns fyra mekanismer som påverkar frivilligheten: legitimitet, omgivningens krav, myter och isomorfism. Organisationers behov av legitimitet från omgivningen påverkar den valmöjlighet och frivillighet som CSR i grunden innebär. Omgivningens påverkan i form av krav och förväntningar på organisationer påträffades ha betydelse för hur organisationer väljer att arbeta med CSR. Genom att se CSR som en myt går det att förstå CSR-fenomenet som mindre frivilligt än vad som kan uppfattas vid en första anblick. Organisationer som implementerar CSR tenderar att bli isomorfa i sitt samhällsansvar. Denna studie bidrar till en förståelse för omgivningens inverkan på organisationers frivilliga ansvarstagande samt vikten av organisationsstudiers omgivningsperspektiv. The purpose of this study is to analyze the voluntariness of Corporate Social Responsibility, CSR. This is a trend that many organizations choose to implement. CSR is built on voluntary guidelines and rules which can be adopted and modified by the organization. This thesis questions the voluntariness of these voluntary guidelines and rules. The study is a qualitative text analysis where the mechanisms that affect the voluntariness of CSR within organizations are visualized. This thesis is based on three public organizations reporting on how organizations present CSR. The theory that has been used is the new institutional theory and CSR literature. The conclusion of this study shows that there are four mechanisms that affect the voluntary nature of CSR: legitimacy, environmental demands, myths and isomorphism. Organizations surroundings affect the voluntary nature of CSR thus the organization is in need of ambient legitimacy. We found environmental requirements and expectations to have impact on the organizations and how they choose to work with CSR. By seeing CSR as a myth, one can understand the CSR phenomenon as less voluntary than it can be perceived at first glance. Organizations that implement CSR tend to be isomorphic in how they describe social responsibility. This study contributes to an understanding of the environmental impact on organizations' voluntary accountability and the importance of organizational studies with an environmental perspective.

وصف الملف: application/pdf

URL الوصول: https://explore.openaire.eu/search/publication?articleId=dedup_wf_001::2a108ad5f0a3cac8c673c938c2a81667
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18802

مستخلص: Design is an aspect that can potentially enhance a nations brand, Swedish design is highly regarded in the rest of the world and that is something that the Swedish government happy highlights. Despite this, the government has significantly reduced the grant to Svensk Form, which is the organization with the main task to promote Swedish design internationally. This paper aims to investigate and analyze how Svensk Forms efforts to promote Swedish design internationally affects the Swedish nation brand. Furthermore, the study investigates whether there are cultural differences that affect the communication of the Swedish nation brand. The study has been carried out by applying the theories of nation branding, interculturalcommunication and neoclassical perspective to the collected empirical data which consisted of interviews, two key articles and four documents from the government. The authors of the study therefore use the method of triangulation with a deductive approach.

مصطلحات الفهرس: Svensk Form, svensk design, nation branding, interkulturell kommunikation, organisationsteori, nyinstitutionell teori, Social Sciences, Samhällsvetenskap, Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30651

مستخلص: Som en följd av att det ekonomiska och kulturella fältet förts samman i större grad, har en ekonomisk logik och terminologi gjort sitt intåg i kultursektorn. Kulturen har kommit att uppmärksammas och erkännas som en viktig ingrediens för ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling, något som påverkar vad den förväntas leda till. Kulturpolitiken har bidragit med att sprida idéer om kulturen, samt ställa högre krav på kulturfältet vad gäller mätning, styrning och redovisning. Att kulturen ekonomiserats och behövt anpassa sig till en managementdiskurs blir allt tydligare. Frågan är hur dessa idéer kommit att påverka kulturbidragsorganisationer i deras syn på kultur, då dessa har en nyckelroll i att bestämma vilken typ av kultur som skapas. Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring vad den ökade ekonomiseringen kan ha haft för inverkan på kulturen, närmare bestämt vad kulturen förväntas leda till för att få bidrag. Detta undersöktes genom en flerfallsstudie av två kulturbidrags-organisationer: Kulturbryggan och Postkodlotteriets kulturstiftelse, samt genom kompletterande röster från kulturutövare. Studien visar att inga av samtliga respondenter anser att kulturen bör förväntas leda till ekonomisk tillväxt. Däremot behöver den visa på ett ekonomiskt värde för att kunna legitimeras. I studien går det även att utläsa ökade ekonomiska krav på mätbarhet, redovisning och utvärdering samt ett användande av ett ekonomiskt språkbruk bland respondenterna. Den ökade ekonomiseringen har även medfört ett större administrativt arbete för kulturorganisationer och kulturutövare, vilket påverkar arbetet med kärnverksamheten.

مصطلحات الفهرس: Culture, art, economy, the economisation of culture, new institutionalism, Bourdieu, Vestheim, cultural policies, field, capital, Kultur, konst, ekonomi, kulturens ekonomisering, fält, kapital, nyinstitutionell teori, kulturpolitik, Business Administration, Företagsekonomi, Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30484

مستخلص: Design is an aspect that can potentially enhance a nations brand, Swedish design is highly regarded in the rest of the world and that is something that the Swedish government happy highlights. Despite this, the government has significantly reduced the grant to Svensk Form, which is the organization with the main task to promote Swedish design internationally. This paper aims to investigate and analyze how Svensk Forms efforts to promote Swedish design internationally affects the Swedish nation brand. Furthermore, the study investigates whether there are cultural differences that affect the communication of the Swedish nation brand. The study has been carried out by applying the theories of nation branding, interculturalcommunication and neoclassical perspective to the collected empirical data which consisted of interviews, two key articles and four documents from the government. The authors of the study therefore use the method of triangulation with a deductive approach.

مصطلحات الفهرس: Svensk Form, svensk design, nation branding, interkulturell kommunikation, organisationsteori, nyinstitutionell teori, Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30651

مستخلص: Som en följd av att det ekonomiska och kulturella fältet förts samman i större grad, har en ekonomisk logik och terminologi gjort sitt intåg i kultursektorn. Kulturen har kommit att uppmärksammas och erkännas som en viktig ingrediens för ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling, något som påverkar vad den förväntas leda till. Kulturpolitiken har bidragit med att sprida idéer om kulturen, samt ställa högre krav på kulturfältet vad gäller mätning, styrning och redovisning. Att kulturen ekonomiserats och behövt anpassa sig till en managementdiskurs blir allt tydligare. Frågan är hur dessa idéer kommit att påverka kulturbidragsorganisationer i deras syn på kultur, då dessa har en nyckelroll i att bestämma vilken typ av kultur som skapas. Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring vad den ökade ekonomiseringen kan ha haft för inverkan på kulturen, närmare bestämt vad kulturen förväntas leda till för att få bidrag. Detta undersöktes genom en flerfallsstudie av två kulturbidrags-organisationer: Kulturbryggan och Postkodlotteriets kulturstiftelse, samt genom kompletterande röster från kulturutövare. Studien visar att inga av samtliga respondenter anser att kulturen bör förväntas leda till ekonomisk tillväxt. Däremot behöver den visa på ett ekonomiskt värde för att kunna legitimeras. I studien går det även att utläsa ökade ekonomiska krav på mätbarhet, redovisning och utvärdering samt ett användande av ett ekonomiskt språkbruk bland respondenterna. Den ökade ekonomiseringen har även medfört ett större administrativt arbete för kulturorganisationer och kulturutövare, vilket påverkar arbetet med kärnverksamheten.

مصطلحات الفهرس: Culture, art, economy, the economisation of culture, new institutionalism, Bourdieu, Vestheim, cultural policies, field, capital, Kultur, konst, ekonomi, kulturens ekonomisering, fält, kapital, nyinstitutionell teori, kulturpolitik, Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30484

مستخلص: Denna undersökning syftar till att kartlägga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den påverkar det konstnärliga innehållet hos kulturverksamheterna som är verksamma inom kommunen. Detta är en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign där primärdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som på något sätt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjänstemän och verksamhetschefer på kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, Mångkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som använts verkar med bakgrund till de reformativa förändringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, där kultur och ekonomi närmar sig varandra allt mer. Utifrån institutionaliserade idéer skapas en växelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser. Val av analysverktyg syftar till att försöka förstå hur dessa institutionaliserade idéer skapar en social praktik och hur detta definieras av en uppfattad verklighet. Botkyrka är en kommun som bedriver mycket kulturverksamhet och tycker detta är viktigt. Kulturverksamheter har länge funnits inom kommunens gränser och 2002 togs ett formellt politiskt beslut; att satsa på kultur och upplevelser. Denna satsning syftade till att ändra den rådande negativa mediala bild som Botkyrka kommun hade internt och externt samt att ta vara på den kreativitet och kraft som fanns hos medborgarna. Satsningen upplevs ha resulterat i en positiv förändring i den interna och den externa bilden av kommunen iallafall inom vissa kretsar. Kultursatsningen påverkar inte den konstnärliga autonomin enligt informanterna på kulturverksamheterna med undantag från att de ibland måste prioritera vissa projekt för att få finansiering. Samtliga informanter tycks ha en förståelse och medvetenhet för diskurserna inom kommunfältet samt kulturfältet. Dett

مصطلحات الفهرس: Botkyrka kommun, Upplevelsesatsning, Kultur som tillväxtfaktor, Regional utveckling, New Public Management, Progressive Public Administration, Nyinstitutionell teori, Diskurs, Konstens autonomi, Den nya ekonomin, Kulturpolitik, Samverkan., Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19490