I och med införandet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), för att främja för en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa börjat närma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och jämförande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats ändra på kulturellt trygga och betingade ramverk. I det förändringsarbete som sker har det blivit nödvändigt med lagändringar för att se till att en snabb samt regelrätt redovisning sker. En av lagändringarna finns i den nya aktiebolagslagen och avser den slopade koncernspärren som innefattar regler för vinstutdelning. Vi ämnade i uppsatsen undersöka vilka konsekvenser den slopade koncernspärren kan leda till för svenska aktiebolag. Syftet var således att åskådliggöra näringslivets förväntningar på lagändringens för- och nackdelar jämfört med innan. För att besvara syftet genomfördes intervjuer med representanter från svenskt näringsliv -två revisorer, företrädare för fyra stora börsnoterade aktiebolag samt en bank. Valet av respondenter medförde att vi fick olika synvinklar på vad den slopade koncernspärren kan komma att innebära för svenskt näringsliv i framtiden. I arbetet har vi använt oss utav institutionell teori, intressentteorin, information om harmoniseringsarbetet samt förarbeten till aktiebolagslagen som kopplats till empirin. Resultatet visade sig vara delvis oroväckande. Harmoniseringsarbetet togs emot med öppna armar, men leder dock inte alltid till det bästa resultatet. Koncernspärrens borttagande kan i större utsträckning leda till subjektiva bedömningar, med risk för alltför ”kreativ redovisning” och i värsta fall illegitim redovisning. Framöver tror representanter från näringslivet att vi kommer att få se en allt större skillnad mellan de svenska aktiebolagens redogörelser av vinstutdelningen, vilket således skulle innebära den raka motsatsen till harmoniseringsarbetets syfte.
