| الوصف: |
Recently arrived pupils are part of the school population at schools in Sweden as well as in other European countries. In Sweden these pupils might receive study guidance support in their first language in various school subjects including science. My dissertation aims to provide insights into Swedish study guidance practices for recently arrived pupils, with a focus on science study guidance, by investigating interactions between recently arrived Turkish-speaking pupils (grades 3–9) and their tutors. My theoretical framework draws on an approach to interactions from sociocultural theory: in particular, the theoretical concepts of meaning-making and scaffolding. The data are based on observations of interactions between the pupils and their tutor from 14 study guidance sessions in seven Swedish cities. The multimodal analysis method is used to analyze video recordings of interactions. I found three different ways that tutors used scaffolding to assist their pupils’ meaning-making of science content: translations, reformulations, and questions and answers. Science content was translated, reformulated, and investigated through questions and answers through interactions in Turkish and Swedish. The tutors used Turkish and Swedish as well as other multimodal resources in study guidance interactions as a way to increase the opportunities for pupils to make meaning around various phenomena and concepts in science. The pupils showed evidence of their meaning-making by, for example, associating the science content with their personal experiences in their homeland, by recalling previous knowledge, or by joining in scientific discussions using their first language. However, not every attempt at scaffolding using translations, reformulations, and questions and answers led to successful acquisition of the desired science content. In some cases, the pupils’ opportunities to gain access to more advanced scientific discussions about scientific texts in Swedish were limited, because the discussion between pupil and tutor addressed a simplified scientific content. In some other cases, tutors made incorrect translations, reformulations and questions and answers in respect of the scientific content, something that could make the pupil’s meaning-making about science challenging. Nyanlända elever är en del av elevunderlaget på skolor i såväl Sverige som i andra europeiska länder. I Sverige kan dessa elever få studiehandledning med sina studiehandledare i olika skolämnen, inklusive naturvetenskap på sitt första språk. Avhandlingens syfte är att öka kunskapen om svensk studiehandledningspraktik för nyanlända elever, med fokus på naturvetenskaplig studiehandledning, genom att undersöka interaktioner mellan nyanlända turkisktalande elever (åk 3–9) och deras studiehandledare. Det teoretiska ramverket bygger på ett förhållningssätt till interaktioner hämtat från sociokulturell teori, med särskilt fokus på de teoretiska begreppen meningsskapande och stöttning. Empirin består av observationer av interaktioner mellan studiehandledare och elever från 14 studiehandledningstillfällen i sju svenska städer. Multimodal analys används för att analysera videoinspelningar av interaktioner. Resultaten visar tre olika sätt studiehandledare använde som stöttningsprocesser för att främja elevers meningsskapande när det gäller naturvetenskapligt innehåll: översättningar, omformuleringar samt frågor och svar. Naturvetenskapligt innehåll översattes, omformulerades och behandlades genom frågor och svar, vilket skedde med hjälp av att interaktionerna på såväl turkiska som på svenska. Studiehandledarna använde turkiska och svenska tillsammans med andra resurser som ett sätt att öka elevernas möjligheter att skapa mening kring olika fenomen och begrepp i naturvetenskap. Eleverna visade bevis på sitt meningsskapande genom att till exempel associera det naturvetenskapliga innehållet med sina personliga erfarenheter i hemlandet, genom att återkalla tidigare kunskaper eller genom att delta i naturvetenskapliga diskussioner på sitt modersmål. Stöttning med hjälp av översättningar, omformuleringar och frågor och svar ledde dock inte alltid eleverna på rätt väg i deras meningsskapande. I vissa fall begränsades elevernas möjligheter att få tillgång till mer avancerade diskussioner om naturvetenskapliga texter, genom att diskussionen mellan elev och studiehandledare fördes på ett förenklat ämnesinnehåll. I vissa andra fall gjorde studiehandledaren en felaktig översättning, omformulering, samt felaktiga frågor och svar om det naturvetenskapliga innehållet, något som kan leda till att elevens meningsskapande om naturvetenskap försvåras. |
