Flerspråkighet är vardag i våra skolor, trots detta är vår upplevelse att elevers språkliga resurser sällan tillämpas i undervisningen. Kunskapsöversikten syftar till att undersöka hur lärares förhållningssätt till och arbete med transspråkande leder till att flerspråkiga elever gynnas eller missgynnas i de tidiga årens svenskundervisning. Denna undersökning görs genom att kritiskt granska och systematiskt sammanställa forskning, med ett huvudsakligt fokus på Sverige och den svenska läroplanen. Vi har även tagit del av internationell forskning från Cypern, USA och Singapore. För att behandla problemområdet utgår vi från frågeställningarna: ”Vilken är lärarens roll i användandet av transspråkande i svenskundervisningen?” samt ”Vilka möjligheter och hinder kan uppstå i en undervisningskontext med transspråkande i fokus?”. Resultatet synliggör att lärarens förhållningssätt till transspråkande har en avgörande roll för svenskundervisningens utfall. Det framkommer även att ett transspråkande arbetssätt gynnar elevers lärande, framför allt genom att skapa större innehållslig förståelse, agera språkutvecklande på såväl första- som andraspråket och öka inkluderingen i klassrummet. Elevers negativa attityder till modersmålet, avsaknad av kunskaper bland lärare och svårigheter med flera modersmål i samma klassrum lyfts fram som väsentliga hinder vid ett transspråkande arbetssätt. En diskussion förs även kring den enspråkighetsnorm som, till viss del, fortsatt präglar den svenska skolan.
