Under decennierna runt 1900 skapas i reseskildringar, romaner och noveller om och från Konstantinopel en litterär värld som karaktäriseras av stadens mångspråkighet och dess särskilda ljudlandskap. Så är fallet i den skandinaviska så väl som den övriga västeuropeiska litteraturen. Därigenom utmanas det sena artonhundratalets konventionella föreställningar om de västeuropeiska nationella litteraturernas enspråkighet. Konstantinopel som litterär värld är till sin karaktär påtagligt urban, sammansatt och föränderlig. De litterära skildringarna av staden erbjuder därigenom ett kosmopolitiskt men samtidigt vernakulärt alternativ till den antika kulturens och litteraturens föreställda stabilitet och varaktighet. Konstantinopelskildringar av Elisabeth Jerichau-Baumann, Amalie Skram, Elsa Lindberg-Dovlette och Stéphanie Beyel tas upp. Dessutom berörs Edmondo de Amicis reseskildring från Konstantinopel i svensk översättning och Virginia Woolfs roman Jacob's Room, även den i svensk översätttning.
