Galna kameror och barns virtuella bildseende, bildtänkande och filmgörande i förskolan
| العنوان: | Galna kameror och barns virtuella bildseende, bildtänkande och filmgörande i förskolan Crazy cameras and children’s image-vision, image-thinking and image- and filmmaking in preschool |
|---|---|
| المؤلفون: | Olsson, Maria, 1969 |
| المساهمون: | Lindgren, Anne-Li, Professor, 1965, Palmer, Anna, Docent, 1968, Ceder, Simon, Docent |
| مصطلحات موضوعية: | children, preschool, children’s filmmaking, image vision, digital videography, Deleuze’s film philosophy, transcendental empiricism, the crystal-image, barn, förskola, barns filmgörande, bildseende, digital videografi, Deleuzes filmfilosofi, transcendental empirism, kristallbild, Early Childhood Education, förskoledidaktik |
| الوصف: | The aim of this thesis is to contribute knowledge about children’s image-vision, image-thinking and image- and filmmaking in preschool, through a collaboration with children and digital film technology, and about Gilles Deleuze’s film philosophy (1989) as well as digital videography and the methodology created in the research process. The empirical production was carried out as a digital decentralized videography, according to Pink et al. (2016), over a period of about 12 months. A total of 29 children participated in filmmaking at filmings and screenings collected in fifteen film event-logs. The researcher follows, films and interacts with the children’s filmmaking. Deleuze’s transcendental empiricism makes it possible to think about the indeterminable that is triggered in filmmaking as movement and change. Thus, internal differences are established as an immediacy between thinking and being. Feeling and being in itself can be understood as a form of consciousness in its ’own right that is both definite and indefinite. The form of the indeterminable becomes determinable within time. Deleuze’s concept crystal-image works in the analyses, unfolding the concepts mirror-image, recollection-image as well as ritornello and gallop. The concept mirror-image works as an image with two sides, the current and the virtual. In one chapter of the thesis, the researcher accompanies the children Andreas and Hanna’s filmmaking. The image of a common virtual vision is made visible and actually becomes with the digital film cameras and the speech about who sees whom. In a second chapter, the children Kim and Erik film to try to see a ghost that Erik remembers seeing in the room outside the toilets. With the concept recollection-image, the memory of a virtual ghost from the past can be re-played and actualized in the present and become visible. In a third chapter, the concepts ritornello and gallop set parallel images of time in motion towards the future. It is about how the children Isak and Rebecka film and play on rhythmic instruments. The children play their film on a screen and imitate their own movements that are visible on the screen. With the gallop, the world is coming to an end and the ritornello creates the beginning of the world possible, and takes it away from time. The results of the thesis contribute knowledge about how children’s and adults’ interaction with digital film technology can open opportunities for children and adults to interact and rethink the reality of the surrounding environment with digital film. This shows the importance of understanding how relationships between materialities, images and life in preschool are connected. In addition, the thesis contributes knowledge of how a continuous alternation between images of the actual, visible, and the virtual, invisible, can emerge in children’s filmmaking. This makes it possible to follow the children through digitized time passages and retrieve memories from the past and place them in the present, and also in the future. The thesis thus raises new questions about what kind of virtual images of realities can become available and also visible and actual, in the meeting between children’s image-vision and digital film technology. Syftet med denna avhandling är att via ett samhandlande med barn och digital filmteknologi, tillsammans med Gilles Deleuze filmfilosofi (1989), digital videografi och en barncentrerad ansats, bidra med kunskap om barns bildseende, bildtänkande samt bild- och filmgörande i förskolan samt den metodologi som skapats i forskningsprocessen. Den empiriska produktionen genomfördes som en digital, decentrerad videografi, enligt Pink et al (2016), under en period om ca tolv månader. Sammanlagt tjugonio barn deltog i filmgörandet vid filminspelning och filmvisning som samlats i femton filmhändelseloggar. Forskaren följer med, filmar och samhandlar med barnens filmgörande. Deleuze transcendentala empirism gör det möjligt att tänka om det obestämbara som sätts igång i filmgörandet som rörligt och föränderligt. Därmed etableras interna skillnader som en omedelbarhet mellan tänkandet och varandet. Att känna och vara i sig själv kan förstås som en egen form av medvetenhet som både är bestämd och obestämd inom tiden. Deleuze filosofiska begrepp kristallbild arbetar i analyserna och drar med sig begreppen spegelbild, erinransbild samt ritornello och galopp. Begreppet spegelbild fungerar som en bild med två sidor, den aktuella och den virtuella. I avhandlingens första analyskapitel följer forskaren med barnen Andreas och Hannas filmgörande. Bilden av ett gemensamt virtuellt seende synliggörs och blir faktiskt med de digitala filmkamerorna och talet om vem som ser vem. I det andra analyskapitlet filmar barnen Kim och Erik för att försöka se ett spöke som Erik minns att han har sett i rummet utanför toaletterna. Med begreppet erinransbild tänks med minnet av ett virtuellt spöke från dåtid som spelas upp och aktualiseras i nutid och blir synligt. I det tredje analyskapitlet arbetar begreppen ritornello och galopp och sätter parallella bilder av tid i rörelse mot det framtida. Det handlar om hur barnen Isak och Rebecka filmar och spelar på rytmikinstrument. Barnen spelar upp sin film på en duk och imiterar sina rörelser som syns på duken. Med galoppen rör sig världen fram mot sitt slut och ritornellon möjliggör början av världen och avlägsnar den från tiden. Avhandlingens resultat bidrar med kunskap om hur barns och vuxnas samhandlande med digital filmteknologi kan öppna möjligheter för barn och vuxna att interagera och tänka om verkligheten i den omgivande miljön med digital film. Därigenom visas betydelsen av att förstå hur relationer mellan materialiteter, bilder och livet i förskolan uppstår och sätts i förbindelse. Därtill bidrar avhandlingen med kunskap om hur en kontinuerlig växling mellan bilder av det faktiska, synliga, och det virtuella, osynliga, kan träda fram i barns filmgörande. Det blir möjligt att följa med barnen igenom digitaliserade tidspassager och hämta upp minnen från dåtid och placera dem i nutid, och även i det framtida. Avhandlingen väcker därmed nya frågor om vilka slags virtuella bilder av verkligheter som kan göras tillgängliga och bli synliga och faktiska i mötet mellan barnens bildseende och den digitala filmteknologin. |
| وصف الملف: | electronic |
| URL الوصول: | https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-219819 https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1785492/FULLTEXT01.pdf https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1785492/PREVIEW01.jpg |
| قاعدة البيانات: | SwePub |
| الوصف غير متاح. |